Brus

"Kärleken idag är när du älskar någon du tror älskar kärleken..."


Jag springer, med yankee-ryggsäcken svängande över ryggen, fram och tillbaka så att det blir svårt att röra fötterna. De går i kors och de stora kängorna snubblar över de tusentals iskristaller som lyser upp gatan. Blå van. Skrikande. Dunkande musik mot tinningarna. En blå villa och ett vitt staket med spettsiga toppar. Kräla i snön, var är mina vantar? Dom är efter mig. 
 
tystnad ...

Dum tonåring. Du borde inte fly ditt liv. Den blå villan som avlägsnar sig på tusen meter och rädslan som kryper upp och lägger sig som en frusen katt i vinterkylan. Hur snabbt kan man springa när man har en adrenalinkick? vem vet svaret?
Jag vill ta en livlina - ringa mamma. Jag är rädd. Jag kan inte sova mer. Jag darrar. Mjao... ett. två. spring. TRE!!!
Trappan, full av stickor. Vinterkläder har aldrig varit min grej. Trappsteg borta, två saknas.
Vi kommer efter dig.  
 Hon ler. Tandställningen gnistrar till gatljuset, precis som det metall-liknande föremålet i hennes darrande händer. Hon har gjort det här förut. En röd mössa.  "Death will kill us all"
Vakna. Död.

Kommentarer
Postat av: Ma

Vad skönt att det "bara" var en mardröm...även om den var nog så läskig när du vaknade...

2010-01-04 @ 01:28:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0