Tusen pappersväggar

Min vägg har växt! Eller, inte väggen då, den stora flaka ytan målad med vit färg har inte ohämmat börja växa och sprida sig runt i rummet som ouppskattat ogräs. Nej, igår slog jag slag i saken och förevigade denna sommar och lät fylla på min vägg av minnen med lite fler bilder.
På frågan ifall detta skulle vara ett intressant ämne att läsa om, är svaret helt klart nej, det bara handlar om min egen lathet. Jag orkar helt enkelt inte berätta om allt jag gjort denna sommar. Det räcker med att säga orden: Jag har rest. Punkt. Från ena änden av världen till andra. En sommar full av skola, lektioner som kommer vara för evigt, möten som lett till vänskaper, som förmodligen inte kommer bestå för alltid, men utav detta har jag lärt mig något. Nyss hemkommen -  har endast tillbringat ett och ett halvt dygn inom Sveriges gränser - har jag ännu inte kunnat smälta vad jag faktiskt varit med om - men poletten trillar nog ner så småningom.
För att hjälpa mig själv på vägen till upplysning har jag alltså pyntat min vägg med liter bilder. Jag tycker det är fint, och nu sover jag extra gott om natten då jag vet att mycket av det jag uppskattar här i livet sitter på min vägg och ser ner på mig då John Blund har mig i sitt våld.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0