Jag brukar lära mig väldigt mycket saker av min mamma. Kanske inte såna där saker som matematik och språk, utan värdegrunder, hur man ska tänka och prioritera. Att bli en god människa, och som jag själv ser det är jag på god väg. Jag vet att min mamma är stolt över mig, och jag kan faktiskt säga att jag är exakt lika stolt över henne, för hon är en sån där människa man vill vara precis som. En människa man beundrar av ren godhet.

Iår har jag släppt en liten bit av mig själv, min uppfostran, taget ett steg av stigen för samhällets normer. Ja,den här veckan - efter en evigheters lång väntan var Joakim här och hälsade på. Som jag har väntat och i sista sekund var jag så förtvivlat nervös att jag ramlade av en ledstång 3 gånger när jag trodde tåget skulle komma.
Men nu sitter jag här, åter själv en vecka senare och skriver på bloggen och även fast det kanske inte märks för de som ibland kikar in på den här bloggen så har mitt liv förändrats drastiskt under denna veckan.

Anledningen till att jag började det här inlägget med min mamma var för att en av de viktigaste puntkerna hon lärt mig är hur man hanterar internet. Att inte lägga ut en del saker, för personliga, saker som kan skada osv osv. Men eftersom det här är min blogg - det kommer inte skada någon, ifall någon av en händelse inte får en hjärtattack och dör, så därför skriver jag något jag kanske borde vara mer försiktig med - Jag är kär.
Och det känns så bra - jag svävar på små lätta moln som lyfter hela min vardag och även när det regnar sitter jag ovanför och ser ner. Det är tack vare Joakim. Och när man ändå bryter mot något man inte borde göra, så varför inte passa på att göra det ordenligt? Tänkte lägga upp en bild på mig och Joakim (min pojkvän) från igår.

Ha ett bra påsklov ni som orkar läsa igenom allt jag skriver!