Det här var dagen då tunnelbanorna satt fast i isen och alla människor förtvivlat gick i lemmeltåg mot Liljeholmen. Det var alltså dagen då jag och sofia inte orkade göra någonting och lämnade skolbäckerna i skolan för att se film och gå på promenad. För första gången iår njöt jag av snön, kastade mig omkring och kände det vita pudret fäkta i vinden. Nog så härligt, men oj oj oj, inte igen. En gång per år är nog lagom, eller?

Förövrigt gick jag till skolan idag, kom sent till gympan med rosiga kinder som en liten skolpojke på åtta vårar som glömde bort tiden när han lekte i den där snödrivan på vägen till skolan. Sedan hängde jag lite med några spanjorer i gamla stan för att till sist plugga filosofi hemma.